Internet of Logistics är en global standard för datautbyte I logistikkedjan eller supply chain.

Internet of Logistics

Internet of logistics är en global kommunikationsstandard för transport- och logistikdata initierad av Ericsson och förvaltad av och under utveckling hos ett växande antal olika logistikaktörer och institutioner, som exempelvis IATA och paraplyorganisationen Digital Cargo Forum.

Internet of Logistics kan också beskrivas som en de-centraliserad datadelningsplattform för logistik som baseras på internetprincipen och internetstandarden.

Någonstans på vägen, i arbetet med 5G-standarden, insåg telekomaktiebolaget LM Ericsson att logistikbranschen såg ut som ”hej kom och hjälp mig”:

UPS för sig. DHL för sig. PostNord för sig. Ett hav av självständiga line-haulare och sista-milen-aktörer. En massa lager- och omlastningshubbar, hamnar, rederier. Och så vidare. Vart helst i logistikkedjan man vände sig stod alla som i sina egna silos. De var visserligen uppkopplade – bara inte med "varandra". 

Summan kunde inte bli större än delarna

En konsekvens av detta var att inte vem som helst kunde erbjuda en förflyttningstjänst eller lagringsplats genom att till exempel jacka-in i ett nät och ”säga” at your service. Om du som transportör eller privatperson i bil ändå ”hade vägarna förbi”, eller om du på din cykeltur kände för att ta några paket från a till b, så …

Gick. Inte. Det.

Det fanns inget internet för logistiken, skulle man kunna säga. Det saknades en plattform för digital samverkan.

... logistikbranschen ... behövde en total digital make-over ...

Så vad spelade det för roll om Ericsson kompletterade mobilnätets kapacitet med ett system för femte generationens nätstandard om alla aktörer i logistik-branschen körde sitt eget race och bara kommunicerade "peer to peer"?

Bättre kapaciteter för mobil datahantering i form av en ny 5G standard har givetvis ett högt värde ändå, bara inte så mycket för logistikbranschen som uppenbarligen först behövde en total digital make-over, "sa" Ericsson efter att man grävt ner sig i hur en avokado tar sig från Kenya till Sverige:

På sina håll hade det gått lika snabbt att cykla 1000 km med avokadon som det gjorde att hantera de hyllmeter av transportdokumentation som genererades av och följde den lilla frukten i alla instanser.

Det var också den globala handeln över nationsgränser som Ericsson främst hade sitt fokus på, från kakaobönan till chokladkakfabriken, så att säga – det som gemene man främst tänker på när man pratar om Supply Chain. LogTrade understryker, dock, att de största vinningarna med att ge logistiken ett internet finns i hur vi kan förändra distributionen i "den andra halvleken" – mellan fabrik och konsument, men också från konsument till återvinningen, genom att förändra mellanhändernas roll på ett fundamentalt sätt. Läs därför också: Paketens Internet.

Vad är Internet of Logistics, då?

En distributionskedja innehåller inte enbart produkter som transporteras från producent till kund, utan också ett flöde av information. Eftersom varje sändning måste utbyta information med flera olika andra aktörer blir det, som avokado-exemplet visar, väldigt klumpigt om datan måste skickas och tas emot på ett jämförelsevis uråldrigt sätt.

Ericsson har därmed skapat en bördig jordmån för en global demokratisk supply-chain-kultur.

 

Om alla aktörer i leveranskedjorna ska kunna agera smartare måste de alltså bryta sig loss ur silostrukturerna och utbyta transport- och logistikdata på en virtuell plattforms-baserad infrastruktur för datautbyte. Det kräver i sin tur en standardiserad datahanteringsmodell för transport- och logistikdata.

Eftersom detta lös med sin frånvaro gjorde Ericsson två saker:

  1. Initierade, i samarbete med ett 50-tal aktörer inom logistikvärlden, det grundläggande ramverket för en global kommunikationsstandard för logistik.
  2. Skapade en virtuell plattform, ett så kallat moln eller en serverhall för att ge standarden en plattform att utgå ifrån. Det heter Connected Cloud Logistics (CLC) och kan nås via en webbläsare.

Internet of Logistics är således både namnet på den semantiska datamodellsstandarden OCH det resultat som man hoppas att det – "nya" sättet att utbyta data på inom logistiken – ska generera: Ett slags world wide web för supply-chain.

Internet of Logistics är en pågående process. I denna process utkristalliseras vad för slags data systemet ska hantera, hur datan ska hanteras och vem som ska kunna få access till datan.

En demokratisering av logistiken

Internet of Logistics är också en öppen standard. "Vem som helst" kan använda den och tillämpa den. Systemet är öppet för alla etablerade och icke konventionella transportörer och logistikpartners. Ericsson har med denna princip skapat en bördig jordmån för en global demokratisk supply-chain-kultur.

Demokratisk – eftersom den gör det möjligt att öppna upp leveransflödena åt och för alla. Samtidigt är det "bara" en plattform för samverkan. Hur bra konceptet blir hänger på vad vi gör med den.

Med Internet of Logistics som grund kan vi på LogTrade, och andra som oss, skapa system som gör att du inte måste äga transporter, investera i tung digital infrastruktur eller på annat kapitalkrävande sätt få och ta kontroll över logistikkedjan för att få ett flöde som jobbar förnuftigt – inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är vår mission.

När slår den nya logistiska världsordningen ut i full blom?

Standarden lanserades i oktober 2018. I takt med att antalet aktörer som nyttjar Internet of Logistics och datamängden växer, så växer också dess kraft. Det motsvarar den process eller resa som gjort och gör internet till det world wide web som vi känner "det" som idag.

Här kan du läsa mer om IATA:s arbete med standarden – One Record.

Läs också: Vad är paketens internet?